tisdag 17 november 2009

Övertoner i debatten om konststipendier

Rolf Tufvesson borde avgå, tycker konstnären Torsten Ridell. Är inte det lite o ta i?

Anledningen är att Region Skånes kulturnämnd beslutat låta konstinköpen vila under två år, och istället använder pengarna till stipendier till skånska konstnärer.

Konsumtions eller produktionsstöd? Klart det går att diskutera fram och tillbaka om vilket som är bäst, och varje konstälskare önskar nog att bägge får ett frikostigt utrymme. I slutändan är det avgörande för den individuella konstnären om den får något av dem, mer än vilket av dem.

Men den i mina ögon viktigaste principiella kritiken mot stipendieutdelande är att stipendier är skattefria. Konstnärens ersättning innefattar därmed inte pensionsavsättningar.

Galleristen Ola Gustafsson menar "Många konstnärer är egna företagare. Att ta bort det som är en intäkt i en firma och göra det till ett skattefritt stipendium som inte syns i pensions- eller sjukförsäkringssystemen är att göra konstnärerna en björntjänst"

Han har rätt i björntjänsten med offentligt stöd som smiter från sina egna skatter genom att använda stipendier som verktyg, om detta görs till den enda och dominerande formen. Men hans jämförelse utgår från att han själv som gallerist inte finns med i bilden. Gallerierna, där den mesta försäljningen sker, bedriver generellt ingen välgörenhet. Hur mycket tar man nu för sin del av försäljningen? 40%? 50%? Om regionens inköpare köper konstverket via ett galleri så blir det inte så många pensionskronor till konstnären då heller. Och stipendiaten kan faktiskt välja att betala in en egen pensionspremie från sitt stipendiebelopp. T.ex. den del som galleristen skulle ha fått om pengarna hade kommit från försäljning.

De stora frågorna borde vara

- hur den offentliga miljön ska utformas. Jag hade föredragit en ombalansering från reklampelare för HM-trosor och lyckovinster till konst. Och jag hade gärna sett att de som ville sälja underkläder och skrapspel var med och finansierade sin egen konkurrens om utrymmet via avgifter för att få synas med sin reklam. Att offentliga uppköpare köper fler konstverk som det ändå inte finns plats att visa utvecklar inte den offentliga miljön.

- hur konstnärers långsiktiga försörjning ska säkras. Inte via stipendier, det hoppas jag alla är överens om. Men det kulturnämnden i Skåne gör är ett försök att tänka nytt runt konsumtion/produktionsstöd under en begränsad period. Inte att lösa allt för alla på lång sikt. Den större frågan behöver nog både ett större politiskt forum och modigare nytänk än så.

Kulturnämnden provar nytt. Rätt eller fel, låt diskussionen bölja.

SDS 1, 2.

1 kommentar:

  1. Först var det grottväggen, sen klippkanten, småningom blev det kyrkorummet och slotten, utedassen, folketshusbyggnader, sjukhus, polisstationer, egna hemmen, internet och ...vem vet vad som kommer sen. Frågan är om estetik och pengar har någon koppling. Om konst och estetik är grenar på samma träd...numera...Om konsten behövs är väl ungefär som att fråga om människan behövs. Jag tror att det irrationella behövs. Kanske är kärleken samhällets största fiende. Irrationell. Min morsa, 93 år, är ytterst irrationell och talar om att försvinna. När jag frågar var hon ska försvinna till säger hon att hon ska dit som var före "BIG BANG". Där har vi alla varit. Angående stipendier föreslår jag att alla får ett stipendium som köper en blyertspenna. Vi hörs och ses...
    Sten-Ove

    SvaraRadera