Länsstyrelsen i Uppsala riktar kritik mot Uppsala kommun. Anledningen är att en kvinna med intellektuell funktionsnedsättning låsts in på sitt rum. Det här har skett uppskattningsvis 75 gånger under de senaste tio åren.
Läs det här citatet från Uppsala Nya Tidning, och säg vad som är fel:
"Det här är olagligt. Egentligen borde ärendet utredas av polisen", säger Maria Knight, socialkonsulent vid länsstyrelsen i Uppsala.
Mitt facit: Orden "egentligen" och "borde". Länsstyrelsen tycker sig inte ha skyldighet att anmäla brottsmisstankar. Allt sker på myndigheternas villkor. Ingen tänker på brottsoffret.
Uppsala kommun visar på liknande tendenser. Vad är fel här?
"Vi får se hur vi ska agera när den (kommunens egen utredning, min anm) är klar, vi har inte diskuterat frågan om polisanmälan", uppger Magnus Johannesson, uppdragschef på kontoret för vuxna med funktionshinder. (UNT igen)
Mitt facit: Det mesta. Polisanmälan vid allvarliga brott är tydligen ingen självklarhet. Och kommunen borde väl ha sett över all verksamhet efter Uppdrag Gransknings program om användandet av så kallad nedläggning (farliga grepp som kan leda till andningsuppehåll) inom gruppbostäderna i Uppsala.
Vill jag nödvändigtvis ha en massa fällande domar mot omsorgspersonal? Nej, absolut inte. Tvärtom, som anställd ska du ha klart uttalade mandat vad du får göra och inte baserat på individ och situation. Funkar inte de riktlinjerna får arbetsgivaren förstärka resurserna eller ändra metodik.
Inget försvarar dock att den enskilde berövas sin rättssäkerhet. Särskilt inte utvecklingsstörning, då den personen är extra beroende av sin omvärlds bemötande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Vad är det för en ynklig organisation som inte verkar kunna vilja ha den öppenhet och genomlysning som en anmälan medför. Det hade ju varit det enda rätt här.
SvaraRaderaDet är ju otroligt viktigt att man själv har modet att få prövat om man har felat och var ansvaret verkligen är för missförhållanden.