En icke fungerande marknad för kultur

Washington DC, festival för artister med funktionsnedsättning:

Jag har just avslutat en eftermiddag med skådespelaren Ann Colby Stocking. Hon är en av endast en handfull skådespelare med funktionshinder som lyckats komma in på och sedan fullfölja någon av USAs prestigefyllda skådespelarutbildningar.

Vi har talat dramatik, konstformens utveckling, skådespelarens villkor och jämfört USA med Sverige. Efter det samtalet så vet jag. Statssubventionerad scenkonst är fri. Marknadsbaserad är ofri med en välvillig beskrivning. Slaveri hade kunnat vara ett annat passande uttryck.

Det är i filmen pengarna finns. För att kunna visa upp sig för filmregissörerna så har skådespelarna i Los Angeles fått facket att gå med på att man ska kunna spela för 9 dollar per föreställning om man gör det å en teater med max 99 platser i salongen. Inget betalt för repetitioner. Därefter a 65 kronor per föreställning. Före skatt.

Men det räcker inte. Eftersom situationen är så desperat tillämpar många scener "pay to play". I det konceptet får man inte betalt alls. Man får som skådis istället betala för att få vara med och arbeta gratis. 125 dollar betalar man för sin plats på scen en begränsad tid.

Allt i förhoppningen att Spielbergs rollbesättare ska förirra sig till salongen. Vilket han/hon givetvis aldrig gör. Ann Colby Stocking förlorade sitt senaste "jobb" är hon vägrade att betala istället för att få 9 dollar.

Vi har också jämfört repertoar. Moomsteatern kan låta Jesus återfödas med Downs syndrom i "Speciells evangelium" och skildra en homosexuell relation mellan två män med resp utan intellektuell funktionsnedsättning i "När man får främmad". Omöjligt i USA för en ensemble med funktionshindrad skådisar. Ann Colby Stocking fick inte ta av sig överdelen i senaste produktionen, trots att det var konstnärligt befogat. Anledning: sponsorerna skulle inte tycka om det. Den konstnärliga friheten och yttrandefriheten tar slut vid ett par tuttar på en skådis med fysisk funktionsnedsättning.

Kultur på marknadens villkor skapar inte frihet. Bara taskiga villkor och självpåtagen censur.